När natt sakta blir till morgon och en sval bris från det öppna fönstret knottrar min hud och jag fryser. Önskar att du ska vakna av att jag vaknat och hålla om mig. Då vaknar du fast du sover och tar ett stadigt tag runt min midja och drar mig tätt intill dig. När hela din varma kropp möter min och jag känner din andedräkt i min nacke. När vi vaknar och somnar om i timmar och aldrig, ens en sekund släpper taget om varann. Morgonljud och trötta små stön yppar sig från ovakna morgonmunnar. Inga beskymmer. Ingen stress. Bara din kärlek inbäddad i min. När vi två blir en, la la la.
Jag älskar dig på morgonen.
Åh du skriver så sjukt fint Frida... :-)
SvaraRadera