Tips

Jag här säkert gett denna till minst fem vänner genom tiderna. Vet inte om någon verkligen läst den, om inte deras förlust. Detta är den enda boken jag läst mer än en gång. Jag är faktiskt inne på min tredje. Den är fantastiskt hemsk och sorglig och verklig men overklig och bra och stark. Rekommenderar verkligen denna om man är svag för ett speciellt språk, olika berättelser i ett och sorg. Jag har ju en grej för det. Att läsa om hemskheter. Nu har jag i för sig lovar Anders att jag ska sluta kolla på sorgligt och lyssna på sorgligt för jag har svårt att hantera det. Blir ledsen på riktigt osv. Typ Greys Anatomy. Kan inte titta längre för jag tänker att någonstans är det någon som går igenom just detta som händer. Bla bla. För känslig. Men åter till boken. Om ni står på Arlanda och ska köpa bok, på Centralen och ska ta tåget, köp den.

Drömde om pappa i natt. Länge sedan sist. Minns att det var något om fiskpinnar och att jag blev så arg och ledsen på mig själv för jag redan hade ätit. Mina drömmar om honom handlar alltid om att jag blir arg, ledsen eller sviken av honom. I min första dröm jag hade efter han gick bort. 4 månader efter. Då drömde jag att jag slog honom. I ansiktet slog jag honom medan jag skrek att han kunde dra för att han ändå inte är här på riktigt.

Sneak Peak

Mitt dörrprojekt är i full rullning. Det kommer nog inte bli klart på länge men det gör ingenting. Eller i alla fall inte förens vi köper en Imac så jag kan flippra med själva "monteringen".

Ett par helger sedan var det fest

För ett par helger sen fyllde Rhys år. Det firade vi.

Beslut

Detta är något jag tänkt på en längre tid. Säkert ett år fram och tillbaka men nu sista månaden eller två har jag även läst på, funderat, tänkt och tagit beslutet som kanske, eller kanske inte kommer förändra mitt liv på ett sätt.

Detta är inget definitivt utan mer en prövning om hur jag kommer må, känna mig. Det är heller inte så att jag kommer bli en aktivist som klankar ner på folk som inte gör som jag, men jag känner att detta är rätt för mig just nu.

Vi läser ofta om att det lilla gör skillnad, till exempel: källsortera, köpa ekologiskt, för mig: jag äter inte scampi, ur miljöaspekt och för att de proppas fyllda med antibiotika för att hållbarheten ska vara längre. Jag äter inte odlad fisk (ex frysta laxfileér), också detta ur miljöaspekt, fiskarna som odlas här i Norge shippas dels till Asien för fileéing och paketering, vilket är så fel, och dels matas dom med pellets som är gjorda av andra fiskar. Detta betyder att de fiskarna fiskas ur haven för att göda odlade fiskar. Det hör ju alla att det är fel. De odlade fiskarna bor också på en väldigt liten yta, ta ex pengasusfisken som ofta odlas i Vietnam, för att fiskarna inte ska bli sjuka matas dom med antibiotika under tiden dom föds upp men för att inte inköparna ska märka något slutar man med det precis innan "köpet" går av stapeln. Detta är fisk man köper på en vanlig ICA.

Men åter till att "lite gör skillnad", vi måste tro på det. Vi (folket) måste sluta med argumentet "jag är bara en liten person på jorden, jag gör inte skillnad" för det stämmer inte. Det är verkligen viktigt att ta sitt ansvar i den mån man kan och vill. Herregud jag är inte guds barn när det gäller miljön men jag har valt ut vissa saker som jag tänker kämpa för, saker som heller inte är svåra eller kräver någon egentlig ansträngning. Är ni med? 
Därför slutar jag nu att äta kött. Som sagt, det är inget definitivt, det kanske inte är for life men jag ska pröva. I min tanke så slutar jag med kött men kommer vid tillfällen att äta det då jag vet att det är ekologiskt för exempel. Det finns mycket att säga om detta så klart. Det finns mycket aspekter kring ekologi som heller inte är bra, men för mig känns det rätt just nu.

Jag kommer att fortsätta äta fisk och kyckling. Det är här man verkligen kan börja hacka och lägga fram dubbelmoralkortet och jag köper det helt. Kyckling och fiskar är också djur, de känner också smärta och blir också dåligt behandlade men jag vill då återkomma till "lite gör skillnad". Hade en diskussion med en vän om detta igår och han påpekade just allt det. Då är det inte på riktigt, ska du inte göra det ordentligt, vad gör det för skillnad mm. Men för mig känns det rätt och när jag inte gör någon illa så KAN det faktiskt inte vara fel.

Senaste åren har jag läst mycket om djuren, jag har gråtit otaliga tårar över valfiske, dödandet av delfinerna, de hemska förhållandena djuren vi äter lever i. Hade det varit katter eller hundar som fick trängas i en mörk håla för att sedan slaktas och göras till mat hade vi reagerat. Det är massproduktionen som jag inte kan känna med. Argumentet, vi har alltid ätit kött finns ju så klart men förr föddes inte kor upp för att avla fram en kalv som direkt efter födseln tas ifrån mamman sin, som råmar och ropar efter sin mor i flera veckor efteråt och sedan efter 18 månader slaktas. Förr slaktade vi vår egna djur. Mitt framtida kriterie för att äta kött är att det är ekologiskt.
Jesus, detta blev långt.

#DKOP

Dom Kallar Oss Pods

Vi pratar bland annat om:
- Vad gör alla C-kändisar idag? Vi vet.
- Google Maps-bilen vs. Glassbilen
- Kukar med knut på
- Att göra en Ryan
- Jorden går under - igen!
- Utøya-spelet

Visst lyssnar ni? Det går bra för oss faktiskt. Dagens Media hade nämt oss, inte i ett #DKOP-syfte (hashtagen på twitter) utan när man kunde rösta på podradiopriset tilsammans med andra poddar, men ändå! Vilken grej! Vi kör på och det blir bara mer och mer kul ska ni veta. Hej hej.

Har ni twitter? Jag heter Hej_Frida, följ mig!

Förhållande!

Jag tror att man alltid måste jobba när man är tillsammans med någon. Många kanske tänker att allt kommer naturligt när man är kär, att allt blir fint bara man älskar varann. Jag som är den som romantiserar allt vill gärna tro på det här men jag är rätt säker på att man alltid måste jobba tillsammans och individuellt för att lyckas tillsammans. Jag tänker ofta på hur jag ska göra för att fortsätta vara lycklig med Anders. Efter två år tillsammans (snart) är jag fortfarande så otroligt kär. Jag får pirr i magen, blir svag i knäna och kan känna mig helt upprymd bara av att se på honom. Det jag försöker tänka på och göra är:

- Nu när jag varit hemma o inte haft jobb har jag försökt att ändå glida ur mjukisbyxorna innan Anders kommer hem, klicka på lite rouge på kinderna och faktiskt se fin ut. Man får aldrig bli så bekväm att man glömmer bort sitt utseende, detta kan låta ytligt men jag tycker det är superviktigt att göra sig fin för varandra. Det är nog inge kul för någon att sitta o slacka 7 dagar i veckan i mjukisbrallorna.

- Ta på varandra, enda sedan vi träffades så har vi alltid gett varann massage i alla fall en gång i veckan. Ett bra sätt att stänga av Tv'n eller datorn och bara ägna sig åt varandra. Det är det mysigaste jag vet.

-Försöka vara ärlig med vad man känner, nu menar jag när man bråkar. Ibland vill man ju faktiskt bara ha ett tjafs eller bråk för att man är frustrerad över något helt annat, man behöver bråka av sig lite, men då är det så viktigt att vara ärlig och säga vad man egentligen känner. (jees denna är svår.) Tror speciellt tjejer kan vara lite irri ibland över ingenting och leta efter tjafs.

- Uppskatta varann, berätta hur mycket man tycker om varann, man behöver inte säga Jag älskar dig varje dag, men något fint kan man ju komma med. Och viktigast är nog att man poängterar hur glad man är över att den personen finns i ens liv. Hur lycklig han eller hon gör en, och hur viktig han eller hon är.

- Ha sex. Det är nog en stor del av folket som faktiskt gör slut på grund av ett ickefungerande sexliv. Försök kom ihåg vad som tände dig första gångerna om du tröttnat lite på slentrianligget. Våga dra på dig sexiga underkläder och våga säga vad du vill. Det finns ju faktiskt inget finare och bättre än att hänge sig helt åt varann.

Jahapp, det var de det. Känner mig som den HÄR tjejen eller den HÄR. Men jag är bara vanliga jag. Tror dock inte denna tipsstund kommer att återkomma i den här bloggen. #kräksliteåtmigsjälv

Somebody that I used to know

Ibland tipsar jag om låtar i bloggen, vet inte om ni kollar men please, hör på den här. Den är fantastisk.



Fanstastisk!

Anti Scampi

Inte äter ni väl Scampi va? Bra. Efter man sett denna måste man ha något vajsing om man beställer in en Scampirätt.

Fin!

Fina lilla Maren en dag förra sommaren på Alnes. Vinden i håret och havet bakom.

Det gäller att rusta sig rätt när hösten smyger sig på. Eller smyger och smyger. Den är här.

Lördag kväll

När jag blir adrenalinstinn börjar jag skaka. Okontrollerade skakningar i knän och händer. Ofta börjar jag gråta också. Kan få adrenalin lite närsom, men när det verkligen smäller till händer det att det svartnar för ögonen också. Precis som innan man ska svimma. Allt detta hände igår när jag och Anders bevittnade ett hemskt slagsmål/misshandel i vårt eget hus. Det dunkar och bonkar från lägenheten över oss. Fylla och fest som vanligt. Sen hör vi hur någon dunsar ner för trappan och faller mot vår dörr. Hör någon gråta. Öppnar, där ligger en blodig kille, sönderslagen i ansiktet. Direkt börjar mitt hjärta pumpa. Knäna skaka. Ögonen vattnas. Vi pratar, frågar om vi kan köra honom hem, ringa polisen, hjälpa honom. Nej. Han gråter. Sen ska han upp tillbaka till lägenheten. Vi säger nej. Han säger jo. Inte så mycket att göra. Han börjar banka på dörren, ingen öppnar. Bankar, bankar. Tillslut öppnar någon och det blir tyst. Sen hör vi hur det börjar skrikas igen. Vi går upp och ser den misshandlade killen sitta över en annan kille och bara matar slag på slag på slag. Båda springer fram såklart och rycker bort honom. Vi skriker, SLUTA, MAN SLÅR INTE NÅGON SOM LIGGER. Anders skriker på mig, ring polisen medan han motar bort mig, jag får inte vara med och rycka bort honom, Anders vill skydda mig. Bort säger han med stora bokstäver. Jag ringer polisen och säger att dom måste komma fort för det är några som slåss. Anders får bort han som slår och jag tar med han som blir slagen ner till oss, ger honom en blöt trasa att torka blodet. Polisen kommer. Vittnesmål. Gripa. Pju. Var rädd när vi skulle sova. Klarar inte av slagsmål. Kan inte se någon bli slagen. Då blir jag ledsen.

Just sometimes

 

Ibland måste man ha ett paraply även om man alltid känner med hjärtat. Ibland kommer det tankar och andra spöken som gör att man bara måste ducka. Oavsett vad de är. Man bara måste.

Anders.

Där vill jag ligga på daggdränkt gräs i en soluppgång och låta dropparna vätta min tunna klänning, rysa så armarna krusar sig. Vänta med spänning på solens strålar när dom värmer mina kinder och torkar min klänning torr. Jag vill få ett grässtrå draget längs min läpp och skratta så det gör ont i magen. Jag vill gå barfota och låta gräset kittla mina fötter med rosa nagellack. Jag vill springa över en äng täckt med smörblommor och sätta en vitsippa i håret. Jag vill vara fräknig och brun och le. Jag vill dricka vitt vin på en filt. Jag vill att du ger mig din tröja när det blir kallt. Vill gå och göra fotspår i sanden där solen är på väg ner. Jag vill kisa över det glittriga vattnet för jag inte tror att det är sant hur vackert det är där. Jag vill sitta på en båt med fötterna utanför relingen och känna hur vattnet stänker upp över mina bruna ben. Jag vill ha jeansshorts och vit skjorta och sandaler med remmar. Jag vill ligga i famnen på den jag är kär i när kvällen blir till natt och veta att det är en ny lika fin dag i morgon. Jag vill somna till ljudet av dina andetag, dansa till takten av din puls. Jag vill vara där du är.

barnen

Har en väldigt stark minnesbild av Bangkoks flygplats, jag var elva år. I kön till gaten står en mamma och en pappa med sitt barn. Barnet var av thailändsk härkomst. Mamman och pappan skulle hämta hem sitt barn. Kanske hade dom varit nervösa innan, men nu hade dom fått honom eller henne. Jag bär med mig det minnet och tänker ibland på det. Hur fint det var. Att jag då kände hur otroligt fint det var. Va bara det.

Lovelovelove

Har aldrig gillat denna låt. Ingen som fallit mig i smaken direkt. Idag läste jag innebörden av låten och såg videon och sällan har jag känt sådan stark tro på kärleken. Lyssnar man på texten och har med sig att han precis hade friat till sin flickvän och bröllop stundade så hamnar hon i en ordentlig olycka och blir både hjärnskadad och rejält förlamad så är det helt plötsligt otroligt vackert. Lyssna på texten och ta aldrig kärleken för given. Ge inte upp. For better och for worse, i nöd och i lust. Älskar man någon kämpar man. Så ta ett par minuter och lyssna på denna.

Hur kan ingen kommenterat på denna? Om ni inte skrattar har ni ingen humor. Jag kollar typ en gång om dagen, tänker att jag tillslut ska kunna spela upp den men då behöver jag en partner.

http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=MfJcEziJcy4

Ligger vaken om nätterna. Som jag nämnt förut, jag är osynlig förutom i gryningen. Sömnen når mig inte även om jag sträcker mig mot den. Ögonen faller ihop men så snart andningen ger tecken på sömn väcks jag av mig själv. I helgen ska jag jobba, då får jag inte somna 05 för jag börjar 07. Bra med pengar för det är de enda passen jag har av jobb framför mig. Vill bli trött. Somna, men jag är lite dum för jag kanske sover länge på morgonen. Vill inte gå upp tidigt för då blir dagen så lång. Jees, det där lät deppigt. Men ja. Det positiva är att jag kan träna hela tiden. Det finns ingen ursäkt när det är 3 min till gymmet. Perfekt för min nästa-sommar-kropp. I morgon är det helg. Anders åker bort. Jag ska jobba och klämma in vin.

Hej

Man blir lätt en knäppo av att inte ha jobb. Går hemma. Det regnar ute. Knäet vill inte bli bra så ingen springning. Deppig är jag. Stackars min kille. Tur för han att han slipper mig i helgen. Jag är nog ingen rolig tjej just nu. Inte alls. Blir tokig. Man tappar orken. Lusten. Pallar inte ens raka benen. Man kan inte ens dra o ta en kaffe på dagen. Degen. Jag har faktiskt aldrig upplevt känslan av att inte veta vad nästa inkomst ska komma ifrån. Jag har alltid haft pengar någonstans. Självklart skulle jag kunna låna av min älskade mor men lånet där vill jag inte ska växa mer. Får hoppas att jag får jobb inom kort annars får jag väl åka hem. Jag vet inte. Behöver skriva av mig men detta är inte längre rätt forum.

Hejdå! Nu går vi på fest.

Ni alla som sett Brides Maids och som älskade den, som jag. Se den här. Jag har sett den flera gånger och jag skrattar ihjäl mig.

"You look like you eat your own farts"
"Eh farts are not solid"


HAHAHAHAHAHA! Skrattfesten just nu.