Idag fick jag via en kompis höra att hennes vän tyckte jag var Sophie Dahl-snygg. (eh hoppas hon mena fejan) Hur glad blir man? Jag har fått sån sjuk komplimanghärja sen jag kom hem. Kanske är alla glada och se mig bara, men jag har aldrig varit med om nåt liknande innan. På riktigt. Jag vill inte skryta (så svensk är jag fortfarande även om jag är norsk) men det har faktiskt strömmat. Jag blir så himla glad. Mest smalkomplimanger, dem bästa. Alltså har springning lönat sig. Mycket dessutom. Och by the way, varför skulle man egentligen inte skryta när nåt sånt här stort sker. För mig är det stort. Jag brukar inte få så mycket sånt annars. Hoppas dom kryper innanför skinnet och säger åt monstret att börja se i ett annat ljus än kritikljuset. Heja mig själv. Heja allt som har med heja-sig-själv att göra.
Heja alla andra också.