Att jag hjälpte en hund att föda igår. Oslagbart. Har kanske aldrig upplevt något sådant starkt. Jag byggde och fibblade så att de inte låg i sanden och dog. Jag räddade dom. Liven. Herregud. Och när jag fick hjälpa mammahunden att öppna påsen med valpen som inte andades, ja då var jag i himmelen. Det var så fint.  Fick klämma på lillmagen och blåsa i näsan då den fick luft.

Var där igår kväll med mjölk och i morse och alla levde. Har fått hjälp av en local, vi ska flytta på dem idag. Bygga ett skydd undan stranden. Mamman viftade på svansen då jag kom i morse, kanske kände hon igen. Hon var inte arg eller speciellt beskyddande.