söndag 14 augusti 2011
Nominering
Tänka sig! http://www.daytona.se/podradiopriset/2011 vi är nominerade. Vilken grej. Please gå och in nominera oss, instruktioner på sidan. Tack!
Igår natt runt fyrasnåret när jag var på väg hem med resten av alla fulla stockholmare slog det mig att kvällen med mina fina vänner var den sista på väldigt länge. Jag åker förmodligen till Norge på torsdag och vet inte hur länge jag stannar. Konstigt att inte ha mamma nära. Allt är konstigt. Anders åker till Frankrike och tanken är att jag ska ner dit 1 sept. Man vet aldrig med något. Allt för väl något bra med sig i slutändan. Hur det än blir. I mitt huvud är att han åker = slut. Det är det ju inte, men i mitt huvud är det så. Jag har ju ingen garanti på att han kommer tillbaka sen. Det kommer bli två veckor som inte är kuliga för mig men förhoppningsvis får Anders ha the time of his life och bara parta på och ha det sjukt kul. Jag unnar honom det här. Även om jag tycker att det är jobbigt skulle jag inte vilja att han inte åkte. Det finns inget bättre än när han är glad. Gårdagskvällen var så himla bra. Helgen har varit den bästa på länge.
lördag 13 augusti 2011
fredag 12 augusti 2011
It's that moment just before my eye lids closes and I fall asleep. When my head gets heavy on his chest. I fall asleep to the beat of his heart. And later when it's time for him to sleep he whisperers Frida, turn around so I can put my hands around you and hold you tight. Then we sleep like that all night. If I turn around he turns with me and the other way around. In the morning we set the alarm one hour earlier just to cuddle up so close out bodies are like a puzzle.
Som jag älskar min kärlek på morgonen.
Som jag älskar min kärlek på morgonen.
måndag 8 augusti 2011
Frisbeegolf idag. Hur kul är det? Jag har blivit en nörd. Vill typ ha frisbeegolfväska. Tränat. Insett att jag har löparknä. Kuk! Ska börja med någon extrem stretch i två veckor. Ätit sushi. Kramat hårt på min älskade Anders. Tänkt på att jag bara blir kärare och kärare och att Jojo sa en gång att man bara kan vara nykär i 18 månader sen dör man. Är nära döden då. Kan inte titta på honom på morgonkvisten utan att bli varm i själen. Vilken lyckost jag är. Måste försöka förstå det. På riktigt förstå det. Jag är lyckligt lottad. Ska kolla game of thrones nu, sett den? Bra skit. Världens mest påkostade serie. HBO, brukar vara fett. Typ som band of brothers och så. Se den. Kommentera mera hörrni. Kom igen. Ge mitt ego lite sparkar i baken. Vad gör ni här om ni aldrig vill ta ton? Blyga små musar? Usch det lät snubbigt. Nä men seriöst, ni behöver inte, jag ska inte tjata. Förresten, vår podcast ligger på plats 16 på Itunes. Lyssnar ni? Den heter Dom kallar oss pods. Gå in och gilla på facebook. GÖR DET DÅ! Idag körde jag bil andra gången på en väg. Cool. Gick i 40 ibland. Vilken jäla fart. Hepp!
söndag 7 augusti 2011
Sara!
Min kusin ringde idag och sa att hon brydde sig om mig. Att hon ville finnas där och prata med mig om min sorg. Jag blev hjärtligt rörd. Och varm. Inser sakta men säkert att den här tiden, just nu kan vara en av de mest smärtsamma i mitt sorgarbete hittills. Min separationsångest har nått nya höjder och jag har svårt att fungera i situationer där jag känner mig lämnad. Wounded meet. Trodde inte jag skulle bli en tjej med daddy issues. Trodde inte hans död skulle påverka min personlighet mer än att jag självklart skulle vara ledsen och tom. Men det har den. Nu har jag tagit steget till att gå till någon kunnig som kanske kan ge mig verktyg och redskap som gör att jag kan handskas med den. Separationsångesten alltså. För den är inte nådig. Nu när Anders åker till Frankrike känns det ungefär som det tar slut. Jag vet ju inte om han kommer tillbaka eller inte. Till mig alltså. Jag vill bara få känna mig lugn. Snart Norge igen. Min fristad där inget gör lika ont eller är lika verkligt som verkligheten.
fredag 5 augusti 2011
Sea Shepherd
Sen jag såg the cove för ca två år sedan eller vad det nu var har slakten av delfinerna, hajarna, valarna och alla andra djur som blir brutalt mördade varit i mitt huvud minst en gång om dagen. Jag vet inte vad jag kan göra mer än att skänka pengar. Jag hoppas ni har sett the cove. Är inne på seashepherd.org och läser, ser ni på whale wars vet ni vad det är och vem Paul Watson är, grundaren av green peace bland annat. Jag är osammanhängande nu. Tårarna trillar ner för mina kinder när jag nu läser om den fruktansvärda slakten av fur seals i namibia. 90.000 sälar klubbar ihjäl så hela stranden färgas röd. Dagen efter kommer det bulldozers och "clearar" stranden. Ungar skriker efter sina mammor. Med sina bara händer och en klubba misshandlas och dödas ungarna som är runt 7 månader. I Taiji i Japan där man spelade in the cove, där dem dödar delfiner har man nu också börjat mörda pilot whales. Som alla valar och delfiner är de ett flockdjur, väldigt lojala mot sin familj, sina ledare så när mördarna lockar på bebisarna och hugger spjutet i de först stannar mamma och pappa kvar för att inte lämna sin familj och blir i sin tur brutalt dödade. Hur kan jag hjälpa till? Vad kan JAG göra? Man kan inte hacka ihjäl ett djur på ett sådant icke humant sätt och vara frisk. Vad tjänar det till att jag sitter och gråter varje gång jag gå in eller tänker på det, hur fan hjälper det delfinerna?
Idag sprang jag 8km, har hittat bästa verktyget på eniro när man mäter exakt via en karta. Jag sprang runt flaten som var mitt delmål denna sommaren. Själva springet gick väl inte jättebra, var tung och stubbig i benen vilket gjorde mig frustrerad då flåset och psyket ville mycket, mycket mer, var knappt andfådd men kunde inte springa fortare. I förrgår sprang jag hem från Globen vilket också var en långis, kanske är det därför jag kände mig tung. Är i alla fall mycket nöjd med min prestation och tiden som blev 51 min prick ska bara neråt framöver.
onsdag 3 augusti 2011
Hela nynäs, hela ekerö, adelsö, stenhamra, det känns som vi varit överallt. Idag var jag på Faster g's boende för första gången sen hon flyttade dit, det var fint, mysigt och snällt. På vägen hem hoppade jag av i Globen och sprang till skarpan, vilken jäla runda va? Jag hade luft under fötterna. Det gick bra. Jag är bra. På lördag ska jag och Anders sammanföra våra vänner för en liten kräftis. Äh vafan, jag kan inte blogga nu. Det finns ingen inspiration. Hepp.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






