By the way

Denna på repeat. Alltså. Repeat.
Hela tiden.

Hur bra är den, egentligen? Fucking fantastic.

Selected Femme

Mitt favoritmärke.

Denna kavajaktiga skapelse kom med mig hem idag. Krämvit. Tung. Lyxig.

Mormor ligger på dödsbädden. Vi väntar tappert på de sista andetaget. Andas. Väntar. Andas. Andas.

Vill Ronja-skrika.

Faster G fick en brusten blindtarm i förrgår. Idag la hennes njurar av.

Andas.

Reagerade fysiskt då mamma ringde. På jobbet. Föll, det isade. Jag förstod hur ledsen jag skulle bli när väl min älskade faster tar sitt sista andetag och får sina vingar.
Att båda kanske dör.

Jag andas.

Vill att mormor får somna lugnt. Stilla. Att hon inte ska plågas.

Faster G.

Ja herregud. Nu är det mycket på min tallrik. Dricker Amarone och andas.

Surf's up!

Jag har en miljon bilder på mig själv när jag surfar. Ville dela med mig (skryta) till er. Ibland gick det bra, ibland föll man. Mest föll man. Jag föll. Tänker på surf minst varannan timma. I höst om ekonimi/jobb tillåter blir det Marocco för en veckas surf. Can't wait. Jag har blivit biten av the surf bug. Världens töntigaste uttryck, men hey som det passar.

Hej här är jag i alla dess former

Den här helgen. Eller vet ni. Den här veckan sedan vi kom hem. Så fin. Jag mjölkar ur det sista ur Ålesund. Dricker vin. Äter jordgubbar. Grillar till närmare tolv på stranden. Solen går aldrig ner. Fina, fina helgen på Alnes. Jag är brun. Jag är så sjukt brun. Och glad. Nu har jag kört hemmaträning, svettas till Jake Morley. Anders är och surfar och jag ska snart podda och baka bröd. Martina och Peter kommer btw på Midtsommerjazzen. Hello Winnerbäck och festival.

Picknick

Picknick i parken. Vin på bryggan. Kärlek med en hand runt axeln. Vilken alldeles underbar dag Ålesund bjudit på. 24 grader i skuggan och hela byn går bananas. Love it. Är galet kär i min Anders idag. 

Kobra.

Trött, pigg, trött, pigg.

Var och åt på en trevlig restaurang igår när alla hundar börjar massyla. Då hade en liten kobra tatt sig in på området. Man ba! EH!

Har sett mycket djur. Ormar och annat.

I morgon åker vi till Negombo. Två dagar på ett spa-hotell. Vi måste vila upp oss.

Har förälskat mig i surfen. Ja herregud. Ska inte ens börja försöka förklara för det är omöjligt. Känslan är något nytt. Älskar det. Är lite duktig. Inte rädd liksom.

Att jag hjälpte en hund att föda igår. Oslagbart. Har kanske aldrig upplevt något sådant starkt. Jag byggde och fibblade så att de inte låg i sanden och dog. Jag räddade dom. Liven. Herregud. Och när jag fick hjälpa mammahunden att öppna påsen med valpen som inte andades, ja då var jag i himmelen. Det var så fint.  Fick klämma på lillmagen och blåsa i näsan då den fick luft.

Var där igår kväll med mjölk och i morse och alla levde. Har fått hjälp av en local, vi ska flytta på dem idag. Bygga ett skydd undan stranden. Mamman viftade på svansen då jag kom i morse, kanske kände hon igen. Hon var inte arg eller speciellt beskyddande.

Djur

Igår var en alldeles underbar dag.

Vi åkte iväg på krokodiljakt. Ut i djungeln med flip-flops och letade krokodiler. Anders fick se men inte jag. Han som tog med oss kravlade in i buskage, gick över åkrar (ormfest!) och låg och spanade bland träden intill floden. Lite ormpanik fick vi speciellt eftersom jag tyckte att åkern var en typisk kobraåker.

Efter det hängde vi på Gecko med några nyfunna vänner. Lunch blev till middag, middag blev till en till middag och drinkarna flödade. Vi alla fyllnade till och hade det superskoj. Hela kalaset gick på 150 kr var. Hur billigt får det bli? Vissa grejer kostar mindre än ett öre.

Djur vi sett
Elefanter
Påfåglar
Bufflar
Krokodiler (jag hörde bara spashen)
Ödlor
Katter (får inte klappa)
Hundar (får inte klappa)

Jag är Frida

Hej!

Jag är Frida. Jag bär mitt hjärta på utsidan av kroppen så ganska ofta stöter någon till det, kanske jag själv eller någon i min närhet. Då gör det ont. Hjärtat är ömtåligt, speciellt om det inte finns något vidare skydd utanpå.

Jag kommer alltid vara Frida. Alltid känna.

Ibland mår jag jättedåligt, oftast mår jag jättebra. Jag har alltid haft en varm kärlek för ord. Det skriva ordet är så mycket enklare att förmedla än det talade. Att skriva "jag är ledsen" är bara att föra fingrarna över tangentbordet men att säga det är att komma åt hjärtat på utsidan och det vill jag helst undvika.

Mina ord är utlämnande. Ibland läser jag det jag skrivit efter tio minuter och då känner jag inte ens igen känslan för då har jag baddat och plåstrat om hjärtat så det inte gör ont längre.

Den här bloggen är mitt utrymme. Min ventil. Den är bara min.

Jag kommer alltid känna mer än mindre.

Om två dagar var det fyra år sedan min pappa dog från mig och då kommer hjärtat vara alldeles blottat och minsta lilla kommer göra jätteont.